Vi mår som vi äter

Uttrycket "du är vad du äter" har jag inte förstått bakgrunden till men att vad man sätter i munnen påverkar vår hälsa är ju nog en sedan länge känd sanning.
Min egen kropp har helt tydligt sagt ifrån om te, grönsallad, nötter, öl och också en del viner.
När jag igår var till läkare för besvär i matsmältningskanalen frågade hon lite frustrerat att om inte hudläkaren hade tagit upp kostvanor med mej. Vilket hon ju inte gjort. Därefter frågade hon om jag har nickelallergi, vilket jag har. Då berättade hon att samtliga mina besvär, reuma, psoriasis och nickelallergi på sätt och vis hänger samman och går att lindra (hindra?) med vad vi äter!

Dessutom så är det ju inte bara dessa sjukdomar som påverkas av vad vi äter. Allt vad vi förtär påverkar hur vi mår. Dom flesta människor är känsliga för något men det är först då vi utsätter vår kropp för flera av dessa ämen samtidigt som den reagerar. Det är redan tiotals år sedan jag läste en rapport om att då tre allergener sammanfaller som reaktion uppstår.  Jag misstänker att vi kan ha massvis med ämnen som vi är känlsiga för och för det mesta reagerar kroppen med att vi helt enkelt inte tycker om det. Nuförtiden blandas så många olika ämnen i det som vi äter så det kan hända att vi inte alltid reagerar på rätt sätt. Det är också mycket möjligt att styrkan på reaktionen beror på hur många av dessa ämnen som vi samtidigt utsätts för. Ibland reagerar vi nästan inte alls och andra gånger blir vi riktigt sjuka. Enda sättet att komma underfund med saken är att ge akt på både vad vi sätter i oss men och på vår omgivning.

En del ämnen kan också hjälpa till att neutralisera något som vi i övrigt är känsliga för, men igen, det är mycket individuellt.


Nickelallergi har jag haft sedan tonåren men aldrig hört talas om att man också kan ha symptom på insidan d.v.s från födoämnen.
De största bovarna tycks vara te och konserverad mat. Därefter räknade hon upp en hel del andra produkter och gav t.o.m en lista, men sade att olika märken kan innehålla olika mängder nickel och därför kan det vara olika om och hur starkt man reagerar.

Förutom te och konserver (tonfisk- och räkkonserver i all synnerhet) kan också följande födoämnen innehålla mycket nickel:
vete, råg, havre, tattarmjöl, ärter, bönor, groddar, grönsallad, spenat, kakao, lakrits, nötter, olika sorters jäst

En del födoämnen kanske inte i sig själva innehåller nickel men tillförs detta i tillverkningsprocessen till dessa hör bl.a dom  flesta sötningsmedel och vin.

Vad jag förstod kan dessa födoämnen också påverka både artros och fibromyalgi.

I går kväll gjorde jag en test. Blandade kakao i mosad banan. Reaktionen lät inte vänta på sig, klåda i  muntaket och på tungan. Tidigare har jag inte ens tänkt på att sammankoppla detta.

Lyssna på er kropp, för det mesta vet den nog vad som är bra eller inte. Kroppen reagerar med klåda, både i matsmältnings kanalen (övre eller nedre) och på huden, svullnad, allmän trötthet eller något annat återkommande besvär. Det att man en gång reagerar behöver inte betyda något men om reaktionen upprepas är det kanske lika bra att undvika det i framtiden.

RÖDLUVAN av Märta Tikkanen

Jag har just läst min första bok av Märta Tikkanen. Rödluvan är en bok att koppla av med fastän, den är skriven redan 1986.

Man får en känsla av att boken blev aldrig skriven utan man läser nedslängda punkter som småningom skall bearbetas till en roman. Känslan kommer sig av att en del meningar börjar med liten bokstav och historien hoppar i tiden lite hit och dit, vilket jag vanligtvis inte gillar men i dethär fallet stör det inte. Också det att personerna saknar namn ger i början ett halvfärdigt intryck men medan storyn rullar vidare vänjer man sig vid det med. Långa mellanrum mellan en del meningar gör att man stannar upp och tänker efter litet emellanåt.
Egentligen får man en känsla av att någon tänkt skriva sin sjävbiografi och gjort sporadiska anteckningar då hon kommit på något som måste med och ibland funderat över formuleringar.

Som storasyster i en familj känner man många gånger igen sig själv och fastän Rödluvans ungdom utspelade sig några decennium före min egen känns det också bekant.

Absolut läsvärd om ni inte redan läst den.

Saker jag inte säger

När man är riktigt tyst

blir ingenting sagt

När man ingenting sagt

vet ingen ens tankar

ingen vet hur det känns

När man är riktigt tyst

bär man det tunga inom sig

Akta dej!

När du är riktigt tyst

kan du kvävas!

En stad med framtid?

Det är med sorg i hjärtat som man hör när "folk" med viss stolthet i rösten berättar att dom inte besökt stadens centrum på så och så många år eller att dom gör det högst ett par gånger om året. Dessa motiverar det hela med att det ändå inte finns något utbud i den egna staden, vilket kan låta konstigt före en som av besökare från annan ort ofta får höra att det, inom ett litet område, finns ett fantastiskt utbud. Sen finns det ju också den kategorin som, när dom inte hittat vad dom ville ha annanstans, kommer och i ett förtvivlat sista försök hitta vad dom söker.


Det sorgliga är, att ju mindre man handlar i den egna staden desto svårare blir det för köpmännen att hålla ett täckande utbud. Motivet att allt är så dyrt här stämmer ju inte heller alltid. Många kör med riktpriser och ibland kan man överraskas av att det som man inhandlat på annan ort t.o.m varit dyrare, Dyrare blir det ju också om man räknar in resekostnaderna. Dessutom är det mesta som säljs i våra små butiker varor av hög kvalitet och den gamla sanningen är ju att det i längden blir dyrt att köpa billigt.


Att nyinflyttade, som av nyfikenhet söker sig till stadens centrum, blir glatt överraskade är ju i och för sig glädjande att dom däremot blir det p.g.a. att dom blivit upplysta om att det ingenting finns här är ju nedslående.


Köpmännen i staden försöker med olika jippon locka befolkningen att bekanta sig med utbudet. Program och gåvor emottages med glädje av stora skaror. Mycket kritik kommer dock för att det är "fnutit". Misstänker att dom flesta inte förstår att begivenheterna skall betalas med pengar som kommer in på affärernas försäljning, året runt!


Att handla i den egna staden ger ju också skatteintäkter åt staden vilket i det långa loppet gagnar alla stadens invånare i form av bättre service.


För en levande stad med ett levande centrum behövs alla innevånare plus veckoslutsboende och turister, iallsynnerhet i en liten stad som Hangö.

...åtta och vänd

Vi sitter under lönnen mamma, mommo,
mammas momi och jag.
Dom klipper gamla kläder till mattrasor.
Jag sitter och nystar en, två., tre....
åtta och vänd
Sommarsolen lyser mellan bladen,
värmer skönt ett, två, tre....åtta och vänd
Kvinnorösterna pratar hela tiden
om saker jag inte förstår.
Räknar ett, tvä,tre....åtta och vänd.
Mommos öga är svullet och blått,
jag räknar ett, två ..,, åtta och vänd.