Uttrycket "du är vad du äter" har jag inte förstått bakgrunden till men att vad man sätter i munnen påverkar vår hälsa är ju nog en sedan länge känd sanning.
Min egen kropp har helt tydligt sagt ifrån om te, grönsallad, nötter, öl och också en del viner.
När jag igår var till läkare för besvär i matsmältningskanalen frågade hon lite frustrerat att om inte hudläkaren hade tagit upp kostvanor med mej. Vilket hon ju inte gjort. Därefter frågade hon om jag har nickelallergi, vilket jag har. Då berättade hon att samtliga mina besvär, reuma, psoriasis och nickelallergi på sätt och vis hänger samman och går att lindra (hindra?) med vad vi äter!
Dessutom så är det ju inte bara dessa sjukdomar som påverkas av vad vi äter. Allt vad vi förtär påverkar hur vi mår. Dom flesta människor är känsliga för något men det är först då vi utsätter vår kropp för flera av dessa ämen samtidigt som den reagerar. Det är redan tiotals år sedan jag läste en rapport om att då tre allergener sammanfaller som reaktion uppstår. Jag misstänker att vi kan ha massvis med ämnen som vi är känlsiga för och för det mesta reagerar kroppen med att vi helt enkelt inte tycker om det. Nuförtiden blandas så många olika ämnen i det som vi äter så det kan hända att vi inte alltid reagerar på rätt sätt. Det är också mycket möjligt att styrkan på reaktionen beror på hur många av dessa ämnen som vi samtidigt utsätts för. Ibland reagerar vi nästan inte alls och andra gånger blir vi riktigt sjuka. Enda sättet att komma underfund med saken är att ge akt på både vad vi sätter i oss men och på vår omgivning.
En del ämnen kan också hjälpa till att neutralisera något som vi i övrigt är känsliga för, men igen, det är mycket individuellt.
Nickelallergi har jag haft sedan tonåren men aldrig hört talas om att man också kan ha symptom på insidan d.v.s från födoämnen.
De största bovarna tycks vara te och konserverad mat. Därefter räknade hon upp en hel del andra produkter och gav t.o.m en lista, men sade att olika märken kan innehålla olika mängder nickel och därför kan det vara olika om och hur starkt man reagerar.
Förutom te och konserver (tonfisk- och räkkonserver i all synnerhet) kan också följande födoämnen innehålla mycket nickel:
vete, råg, havre, tattarmjöl, ärter, bönor, groddar, grönsallad, spenat, kakao, lakrits, nötter, olika sorters jäst
En del födoämnen kanske inte i sig själva innehåller nickel men tillförs detta i tillverkningsprocessen till dessa hör bl.a dom flesta sötningsmedel och vin.
Vad jag förstod kan dessa födoämnen också påverka både artros och fibromyalgi.
I går kväll gjorde jag en test. Blandade kakao i mosad banan. Reaktionen lät inte vänta på sig, klåda i muntaket och på tungan. Tidigare har jag inte ens tänkt på att sammankoppla detta.
Lyssna på er kropp, för det mesta vet den nog vad som är bra eller inte. Kroppen reagerar med klåda, både i matsmältnings kanalen (övre eller nedre) och på huden, svullnad, allmän trötthet eller något annat återkommande besvär. Det att man en gång reagerar behöver inte betyda något men om reaktionen upprepas är det kanske lika bra att undvika det i framtiden.
onsdag 24 oktober 2012
Vi mår som vi äter
Etiketter:
allergi,
artros,
fibromyalgi,
föda,
klåda,
kost,
matsmältningskanal,
nickel,
psoriasis,
reuma
torsdag 4 oktober 2012
RÖDLUVAN av Märta Tikkanen
Jag har just läst min första bok av Märta Tikkanen. Rödluvan är en bok att koppla av med fastän, den är skriven redan 1986.
Man får en känsla av att boken blev aldrig skriven utan man läser nedslängda punkter som småningom skall bearbetas till en roman. Känslan kommer sig av att en del meningar börjar med liten bokstav och historien hoppar i tiden lite hit och dit, vilket jag vanligtvis inte gillar men i dethär fallet stör det inte. Också det att personerna saknar namn ger i början ett halvfärdigt intryck men medan storyn rullar vidare vänjer man sig vid det med. Långa mellanrum mellan en del meningar gör att man stannar upp och tänker efter litet emellanåt.
Egentligen får man en känsla av att någon tänkt skriva sin sjävbiografi och gjort sporadiska anteckningar då hon kommit på något som måste med och ibland funderat över formuleringar.
Som storasyster i en familj känner man många gånger igen sig själv och fastän Rödluvans ungdom utspelade sig några decennium före min egen känns det också bekant.
Absolut läsvärd om ni inte redan läst den.
Man får en känsla av att boken blev aldrig skriven utan man läser nedslängda punkter som småningom skall bearbetas till en roman. Känslan kommer sig av att en del meningar börjar med liten bokstav och historien hoppar i tiden lite hit och dit, vilket jag vanligtvis inte gillar men i dethär fallet stör det inte. Också det att personerna saknar namn ger i början ett halvfärdigt intryck men medan storyn rullar vidare vänjer man sig vid det med. Långa mellanrum mellan en del meningar gör att man stannar upp och tänker efter litet emellanåt.
Egentligen får man en känsla av att någon tänkt skriva sin sjävbiografi och gjort sporadiska anteckningar då hon kommit på något som måste med och ibland funderat över formuleringar.
Som storasyster i en familj känner man många gånger igen sig själv och fastän Rödluvans ungdom utspelade sig några decennium före min egen känns det också bekant.
Absolut läsvärd om ni inte redan läst den.
Etiketter:
Märta,
Rödluvan,
storasyster.,
Tikkanen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)