Föränderlig värld

"Det går inte längre att hitta dagstidningar från Sverige på tidningshyllorna i finländska affärer. I framtiden kan även andra utländska dagstidningar försvinna ur utbudet."

Stod det i nyheterna idag. Lite med vemod tänker jag tillbaka på tiden då jag själv sålde tidningar och hur glada dom svenska turisterna blev då dom hittade "sin" tidning i hyllan. Sen knorrade dom ju lite för att den var dyrare här än i Sverige men för det mesta köpte dom ändå. På den tiden fanns inte tidningarna på nätet men tydligen har de billigare, gratis (?)nätversionerna lockat bort kunderna. 

En annan sak som jag undrar över är hur länge det kommer att finnas vykort? Förr köpte folk vykort i massor och skickade till släkt och vänner men det behöver dom ju inte göra längre, det går ju smidigt att uppdatera sin fb sida med några bilder så får alla informationen samtidigt. Nuförtiden har ju så gott som alla kamera, åtminstone i telefonen, så man får precis den vy man vill visa.

Så hur länge till är det lönsamt att tillverka vykort? Gratulationskorten som bifogas till paket kanske har en lite större chans att klara sig en tid ännu men hur många skickar sådana längre? Ett grattis på fb eller som mail och den saken är avklarad. 

Minskningen av post märks ju redan i postens behov av att effektivera och det gäller ju inte endast gratulations-, jul- och andra kort utan också räkningar, tidningar och annan information kommer i elektronisk form.

Så vem är det som förändrar vår värld? Än en gång. Vi själva, varje dag, genom våra val.  

Tankar som inte hinner bli nerskrivna

Jag beundrar dem som hinner skriva blogg flera gånger i veckan. Själv har jag under veckorna massor med uppslag vad jag skall skriva och ofta har jag inläggen klara i huvudet men när jag äntligen finner den ro som jag behöver för att kunna skriva kommer jag inte ens ihåg vad allt det var som jag tänkt skriva om. Så många texter som rusat genom huvudet men när jag kollar min mina inlägg upptäcker jag att hela april försvann utan ett enda inlägg. Men, åtminstone hann jag njuta av den härliga våren och det är viktig.
Nästa vecka skall jag på en yoga- skrivkurs som jag verkligen ser fram emot. Kursen fick jag i födelsedagspresent av mina släktingar, stort tack till dem, själv hade jag inte ens vetat om att det finns något sådant men nu ser jag verkligen fram emot det.
Alla som skriver blogg gör väl det för att hen tycker om att skriva och nu hoppas jag på att få en massa fina tips om hur man bygger upp texter så det blir intressant också för läsaren. Innerst inne så är det ju nog så att även om man skriver för sig själv så visst är det roligt om någon tycker att det är intressant och kanske t.o.m roligt att läsa vad man plitat ner.