Skåptömning -> välgörenhet?

Att tömma skåpen på sådant som man av en eller annan orsak inte mera kan/vill använda är nödvändigt ibland. Att föra sådant som är helt och rent till någon insamling för gott ändamål är både behjärtansvärt och samvetet mår bättre än om man säljer det på loppis. Men hur mår samvetet om man huller om buller slänger ner allt som man vill bli av med utan urskiljning. Där slinker med jumpern som hade en fläck, skjortan som var slutsliten i manchetterna och tröjan som hade fastnat i någonstans så att maskorna börjat löpa eller t.o.m långbyxor där dragkedjan sagt upp kontraktet. Att föra en sådan säck till en insamling förorsakar problem med LUMP för dem som frivilligt ställer upp och gör ett arbete gratis. För det är vad sådant räknas till. Har också lärt mej att en del förvarar tydligen smutsiga kläder i skåpen, eller hur kan det komma sig att sådana hamnar i insamlingssäckar??? 
Bara för att människor fått sina hem bombade och hamnar att fly så som dom står och går behöver dom väl inte kläs i trasor?!?

Runt om i landet finns nu mottagnings stationer som tar emot donationer och skräckhistorier om mögliga filtar och stinkande madrasser dyker upp i grupper där frivilliga samlas för att utbyta erfarenheter. Naturligtvis kan man inte ta in sådant i slutna rum, allt annat börjar också stinka! Sådant är smaskens för sensationsblaskor och sprides som löpeld på sociala medier där godtrogna medborare anser det som sin plikt att upplysa allmänheten om dessa otacksamma flyktingar.

Man blir varm i hjärtat då människor hämtar kläder och annat som är i sådant skick att man många gånger tänker ”det här kommer någon att bli glad över”. Det är sådant som är givet med omsorg och kärlek. Till min förvåning har jag dock märkt att många beklagar sig att dom inte har något i skåpen som dom vill bli av med och då jag vänligt påpekat att man för en liten summa pengar kan köpa förnödenheter, som finns på "önskelistan", så är det mycket få som känner tillräcklig medkänsla att dom kan tänka sig offra några euron för den goda sakens skull.

Opp - ut - på länk - regn

Visst känns det lite motigt att ge sig ut i regnet bara för att motionera. När man inte ens har hund! Men när man väl kommit igång så upptäcker man att det inte är så farligt. Ett mjukt sommarregn som för med sig helt annorluda ljud som hörs bättre då i kontrasten till stillheten då det är så lite människor igång. När man ser sig omkring upptäcker man dessutom att visst kan världen vara vacker även när det regnar.
Väl hemkommen kan man tända ett ljus, göra långsamma mjuka tänjningar och känna hur väl kroppen mår. Jovisst, det känns extra bra för att man vunnit över sin lättja.

Å andra sidan, när man klätt sig för en länk i strålande solsken, och inte vänder om då det börjar dugga litet, och sedan överraskas av en skur som är betydligt kallare än det regn som kom för några dagar så känns det mindre angenämt. Länken blev liksom kombinerad dusch och även om kläder och tossor var genomblöta så var det nog inte utav svett.

Men än en gång, det är inte vädret det är fel på, det är klädseln.