Nattandkräm

I takt med att utbudet på tankkrämer växt har jag allt oftare kommit på mej själv att villrådigt stå framför den ena mera välfösedda hyllan än den andra, eller egentligen, nuförtiden är det redan hyllor.

Från förr kommer jag ihåg att det fanns Pepsodent, Colgate och i något skede kom också Sensodyne för åldringar. Mitt i allt fanns det olika färger på tandkrämerna, om det var någon anna skillnad minns jag inte och när man ville ha vitare tänder använde man salt. Javisst, vanligt koksalt. Och så sköljde man med Vademecum för att få bort den äckliga smaken.

Tandläkarna har uppmanat mej att använda tandkräm med fluor eller att så att skölja med fluorhaltigt munvatten för att spara på emaljen som tagit mycket stryk av allt borstas med salt.
Att sätta ännu 5 minter till till att skölja med fluor tar för mycket av min morgon och det finns ju så många intressanta tuber. Med tredubbel effekt till och med, men vaddå för effekt??? Ja det står säkert på förpackningen men den är ju inte till för att någon skall få information det är bara vad lagen föreskriver att måste stå på förpackningen, antar jag, jag kan ju inte läsa den ens med glasögonen på.
För mej skulle det räcka att hitta en tub som gärna får se snygg ut men framför allt skulle den behöva innehålla både fluor och dessutom göra tänderna vita.  

När jag så en dag skulle förnya mina ansiktskrämer kom jag på lösningen. Om man skall ha skilda krämer i ansiktet för dag och natt varför inte olika tandkrämer?
Sedan hösten står det då en tub tandkräm med fluor som jag använder på kvällarna och en som gör tänderna vita på morgonen. Problemet löst 

Hållbara kläder

"Ett hål i strumpan gör ingen glad, däremot kan det kvarvarande tyget där omkring glädja textilindustrin. Nya processer möjliggör att fibrerna kan tas till vara och spinnas ihop till nya plagg."
 Ovanstående text är inledning till en artikel på svenska yle. (infogar länk men vet inte hur länge den finns kvar) Jag är lite tudelad, visst är det fint att man börjar ta tillvara textiler istället för att bränna dem men hur påverkar processen naturen? 
Vettigare skulle det väl vara att producera kläder som håller lite längre även om dom kanske blir aningen dyrare. 
Min hud har från början protesterat mot konstmaterial som förorsakat utslag och rodnader lite här och där. Att framställa konstmaterial, är en kemisk process som förorsakar mycket problemavfall, där det inte pumaps direkt ut i miljön och förstör omgivningen för organismer och djur. Miljömedveten som jag är vill jag inte använda tvättmedel som innehåller mera tillsatsämnen än nödvändigt, inte heller parfymer, och har märkt då jag tvättar mina arbetskläder (som arbetsgivaren håller oss med och är 100% konstfiber) att det biter sig fast en lukt som stör åtminstone min näsa. 

Jag tycker om att klä mej lager på lager i allsynnerhet den kalla årstiden och att ha några basplagg att ha under är ett måste. Ända sedan hösten har jag hållit ögen öppna för ersättare till mina två långärmade t-skjortor i 100% bomull eftersom den ena börjar visa tecken på slitage. Varje vinter, och ibland också på sommaren, har dom varit i användning i 20 - 25 år.  Dom var inte sååå dyra då jag köpte dem, kanske 29;90 mk (!). På den tiden kunde man köpa liknande för en tia men jag betvivlar att jag hade haft glädje av dem någon längre tid. 

Under helgen hade jag tur då en utav dom lokala affärerna hade rea och vi gick in bara för att lite kolla in lite. Den grå innehåller 5% elastan och jag har genom åren haft några andra sådana och är inte helt förtjust i det. Varför skall dom sätta elastan i nästan alla plagg nuförtiden? Nå den kostade knappa tian så den får väl duga. Den röda är 100% bomull och jag älskar den redan, 12;50 för den är ett absolut fynd! 

.... och nej, dom gamla, den ena turkos och den andra pink, åker inte i sopis ännu. Tyget är helt så än går det att lappa i sömmarna. 

P.S. Det här inlägget skrev jag genast på morgonen när jag läst artikeln. Under förmiddagens lopp har tydligen min hjärna bearbetat informationen för mitt i allt slår det mej vilken enorm process det måste vara att verkligen ta tillvara alla fiber skilt för sig, såsom t.ex bomull från elastan, polyester eller acryl som är mycket vanliga blandningar. Eller blir det en ny sorts blandfiber?