söndag 29 november 2020

 

Om att förlåta

Det är viktigt att kunna förlåta andra men också sig själv. När man förlåter ger man sig själv fri.

Att förlåta betyder att du inte längre låter personen, händelsen eller förhållandet påverka ditt liv, släpper alla negativa känslor som det har väckt inom dej och håller dej kvar i det förflutna. Det betyder inte att du måste fortsätta som om ingenting skulle ha hänt. Tvärtom, när du förlåtit kan du vända in på en ny väg som för dej bort från det som gjort ont. När du går mot ljuset ska du inte längre vara rädd för mörkret bakom dej. Utan mörker kan vi inte se ljuset därför är också mörkret något vi ska vara tacksamma för.


Jag hade ett konfliktfyllt förhållande till min mamma såsom så många andra förstfödda döttrar. Vi hade bättre och sämre perioder men jag kände nästan alltid att jag inte var god nog. Hennes tre sista månader i livet fanns jag vid hennes sida nästan varje natt. På dagarna arbetade jag. Ibland var jag så trött så att även om jag försökte hålla mej vaken genom att stå somnade jag stående. Hon hade cancer och enligt läkarnas prognos levde hon längre än dom trott. Vi pratade aldrig om det som varit och när hon dog kände jag mera lättnad för att kampen var över än sorg. Jag var så trött att jag kände mej ihålig.
När jag senare fick en vision där jag för ett ögonblick kände evigheten och evigheten i ett ögonblick. Då visste jag att vi alla är ett. För mej är hon inte död, hon finns med i alltet som vi alla är en del av. Med den insikten har jag kunnat bygga upp en varm relation som bygger på förståelse för henne och minnen av de goda stunderna.