Jämställdheten har tagit ett steg bakåt under coronapandemin – samtidigt finns det hopp om att småbarnspappor börjar ta mera ansvar i hemmet. (sv.yle)
Så löd rubriken som ju låter lite motstridig. När jag fortsatte fastnade jag på "fördelningen av obetalt hushållsarbete". Ingen tänker väl sig att man ska få betalt för att sköta det egna hemmet. Däremot är det ett stort problem att många män har så dålig syn kombinerat med dålig fantasi (?) att dom inte ser vad som behöver göras, och görs, i hemmet utan att man ska behöva säga till om det.
Det verkar också som om dom inte ens förstår att det är en arbetsuppgift att planera och inhandla vad familjen ska äta, både mat och annat som behövs i hushållet och dessutom se till att andra av familjens behov blir tillgodosedda.
Av någon anledning tycker många män att man behöver inte diska innan det inte finns rena kärl att äta från och tvätt är ju bara att slänga in kläder i tvättmaskinen när man inte har något att ta på sig. Det var lite tillspetsat. Men visst är det trevligare med rena ytor, både golv och arbetsbänk, hela tiden och inte bara när man väntar gäster? Dessutom går det ju så mycket enklare om arbetet görs lite vartefter så det inte är ett stort berg som man måste ta itu med. Kläderna ska sorteras i mörka och ljusa, 30, 40 och 60 grader därefter kan man ta en hög och slänga in i tvättmaskinen. Senare tömmer man den så fort som möjligt, hänger upp på tork för att senare sorterar varje familjemedlems kläder skilt innan man viker och sätter in i skåpet. En hel serie med arbetsmoment.
Visst, vi har också hushållsarbete som att tanka, tvätta och föra bilen till service. Inget av dessa arbetsmoment utförs dagligen men av en del anses det vara mannens del av hushållsarbetet. Inte att förglömma, skotta snö och klippa gräsmattan. Om han därtill för ut soporna innan han tar med barnen till parken eller svärmor så mor i huset får städa ifred en gång i veckan, ja då är han verkligen delaktig!
Hurra för jämlikheten!
Å sen undrar han varför hon går omkring och är missnöjd och smått irriterad nästan hela tiden. Till och med då han snällt för ut soporna däremellan när hon ber eller slänger upp tvätten på tork medan hon är till möte eller gym. Ibland (när hon surnat till ordentligt och slängt hans kläder på sängen) viker han och hänger till och med in sina egna kläder i skåpet, om han inte bara flyttar dem till stolen bredvid sängen.
Vi diskuterade jämställdhet med min son här om dagen och kom fram till att det ofta är män som antingen är lillebror eller enda barnet i familjen som har svårt att anpassa sig till vuxenlivet. Det är absolut ingen regel och det kan lika bra vara vem som helst som vuxit upp i ett hem där mamma skött allt och därför förväntar sig att bli serverade och allting finns där det ska finnas fix och färdigt när det behövs. Eller kanske någon som helt enkelt inte bryr sig?
Till all lycka så har vi ju kommit ganska långt, många män deltar naturligt i hushållsarbetet . Vi ska
inte heller glömma att det också finns förhållanden där det är tvärtom. I jämlikhetens tecken förväntar sig hon att han ska sköta det mesta till exempel då hon tagit hand om barnen hela dagarna. Eller som ovan, inte bryr sig eller sätter sin energi på annat och hitta en man som bryr. Dessutom kan det finnas en helt naturlig förklaring, både män och kvinnor kan ha arbeten som tidvis helt enkelt dränerar dem på all kraft.
inte heller glömma att det också finns förhållanden där det är tvärtom. I jämlikhetens tecken förväntar sig hon att han ska sköta det mesta till exempel då hon tagit hand om barnen hela dagarna. Eller som ovan, inte bryr sig eller sätter sin energi på annat och hitta en man som bryr. Dessutom kan det finnas en helt naturlig förklaring, både män och kvinnor kan ha arbeten som tidvis helt enkelt dränerar dem på all kraft.
Love is in the air (M.Ferm) |
Alla par bygger upp sin egen vardag men om partnern ofta verkar onalig och missnöjd kan det hända att ojämnt fördelade hushållssysslor ligger som grund. Man behöver ju inte dela upp det i städ- och disk-turer men försöka se att man inte, kanske omedvetet, öser över för mycket på sin levnadskamrat.