Dagen
efter kvinnodagen kan jag konstatera att jag behövt ta emot
glädjande lite gratulationer på kvinnodagen.
Visst,
kvinnodagen behövs, men inte för att vi som redan har det bra,
skall överösas med presenter och skämmas bort, utan för att komma
ihåg alla dom som inte är lika lyckligt lottade som vi.
Här
hemma har vi problemet med lika lön för lika arbete som dock är en
bagatell mot våldet som fortfarande förekommer i hemmen också här
i vårt land. Här gäller det dock att komma ihåg att det inte
endast är kvinnorna som behöver vårt stöd utan också barnen och
till en del också män.
Dom
stora problemen finns dock ute i världen och glädjande många lyfte
fram dessa problem. Mest uppmärksamhet fick kanske situationen för
indiens kvinnor där det under senare tid börjat anmälas
mycket flera fall av våldtäkter. Jag skrev anmälas med kursiv för
antagligen har det förekommit hela tiden men ribban för att göra
anmälan har varit alltför hög. Så vi gör små framsteg, om man
ser det från den sidan.
Jag vill också nämna Jenny Nordbergs
kolumn i SvD om kvinnohatet som ett problem mot världsfreden.
Kvinnohatet grundar sig väl närmast i männens rädsla för den
fria intelligenta kvinnan som gör att han känner sig maktlös.
Så
dagen behövs för att påminna oss om att det finns fortfarande
mycket att göra innan vi är jämlika individer.
Kortet ovan gjorde jag för min fb sida detta år men tycker att jag också i år vill ge plats för kortet jag gjorde ifjol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar