Min mamma är inte på gravgården

För vem för man blommor till gravgåden? Idag på morsdag för att.... visa åt andra att man nog är en duktig dotter eller son som minsann hedrar minnet av sin mor? Men mamma är ju inte där, askan efter hennes kropp finns i en urna djupt ner i marken men hon själv finns ju inte där. Minnet av henne lever med oss. Kanske är det inte alla dagar som jag tänker på henne, av en eller annan anledning, men nog lever hon med mej hela tiden. Hennes själ är nu en mera medveten del i det stora som ÄR och många gånger känner jag henne närmare mej, men på ett annat sätt, än då hon levde.

Visst var jag med pappa till gravgården då han känner ett behov av att tända ljus och föra blommor. Vacker är det då gravarna är fixade med färggranna blommor och gravarna som inte blivit skötta sticker spöklikt ut. Förr tänkte jag att dom var bortglömda. Med min nya insikt har fått mej att inse att kanske andra också kan komma ihåg och känna närhet utan att vårda ett stycke kall jord, med namnet inskrivet i en sten. På något sätt är stenen det enda jag kan förstå, att man vill berätta visa att någon levt ett liv men nuförtiden berättar inte gravstenarna något, inte ens en titel. Född och död.

Över lag har ju morsdag blivit en kommersiell dag, såsom det gått med så mycket annat. Överallt tutas det ut hur vi skall minnas våra mammor och vad man borde uppvakta henne med. Räcker det inte med något som barnen själv totat ihop och frukost i lugn och ro? En skön dag tillsammans med barnen då man inte behöver tänka på matlagning och disk? 

Och så finns det den andra sidan av en sådan dag. Dom som inte kunnat bli mamma kanske känner ett litet stygn i bröstet. Somliga som mist sin mamma kan, om inte som Ann Jarvis 1905 ordna en gudstjänst, tröstar sig med att föra blommor till graven. Denna gudstjänst anses för övrigt vara upphovet till den modärna morsdag som vi i västvärlden nu firar.

När vi tänker tillbaka på traditonen från 1600-talets England, då bortaboende barn, såsom till exempel pigor och drängar, fick en ledig dag för att hälsa på sin mamma, då fårstår man innebörden av morsdag. I Finland är morsdagen ett nytt fenomen och firades första gången 1918 och officiell flaggdag blev det 1947. Motsvarande dagar firas runt om i världen på högst olika datum. Egentligen sägs den hänföra sig till modersdyrkan som idkades i forntida Grekland men jag kan mycket väl tänka mej att också andra gamla kulturer haft någon liknande högtid. För visst är det ett under varje gång ett barn föds.