Vad är rätt och vem säger att det är det?

När en kassa som inte känner mej ber om identifikation då jag betalar med bankkort blir jag glad. Knappast gör hen det för att hen tycker att jag ser kriminell eller annars opålitlig ut, faktum är ju att dom också ser helt "vanliga" ut. Så varför tar en del illa upp för att någon försöker skydda dem?

Om vi tänker situationen att polisen fått tips att en medelålders knubbig dam med mörkblont hår springer omkring och sticker ner folk tar jag absolut inte illa upp om dom stannar och visiterar mej. Jag är oskyldig och som oskyldig till dådet kan det ju hända att jag blir nästa offer om dom inte får fast henne! Det är förstås viktigt att poliserna uppför sig artigt och inte behandlar mej som en brottsling förrän dom har destomera att grunda sina misstankar på.

Nu kanske du undrar varifrån sådana här virriga tankar kommer?

Jag bara undrar om dom riktiga flyktingarna på något sätt skulle ta illa upp för att det begärs id-handlingar då detta eventuellt kunde hjälpa till att stoppa terroristerna, som dom flyr ifrån, att också komma in i landet.

Man kan ju inte se ovanpå om en människa tillhör en viss religion eller extremist grupp. Vilket för in mej på följande ämne. Låt oss komma ihåg att det inte är religionen islam utan en gruppering inom religionen, som misstolkat koranen, som står för dessa illdåd. Också inom den kristna läran, judendomen och andra religioner förekommer olika tolkningar, vilka alla enligt mitt mening är mer eller mindre felaktiga men jag fördömmer inte dem som tror på det dom blivit lärda från barndomen. Det kan vara ett mycket smärtsamt steg i utvecklingen, att då man skärskådar det man trott på inse att man blivit vilseledd. En del föredrar att klamra sig fast vid det "gamla trygga" andra förkastar allt vad religon och andlighet heter hellre än att öppna sina sinnen för något nytt. Att vara andlig är inte detsamma som att vara religiös.