lördag 10 oktober 2015

Varför skulle jag skämmas?

Sedan någon tid tillbaka har jag ofta stött på inlägg och kommentarer som påstår att vi skulle ha orsak att skämmas. Bilden utav Finland lider. 
Varför?
Därför att det också i vårt land finns rädda människor som motsätter sig den enorma (?) mängd flyktingar som strömmar hit. Några förvirrade personer har dessutom gått till handgripligheter och kastat både stenar och annat mot dom assylsökanden som anländer till deras hemstäder.

Men,
det är inte bara här. Det protesteras runt om i Europa. Situationen är kaotisk och regeringarna i står handfallna. För att göra saken värre har det till de verkliga flyktingarna sällat sig personer som egentligen bara har det illa ställt där dom kommer ifrån och försöker pröva sin lycka annanstans. Dessa personer har en något förvrängd bild av vad som väntar dem då de kommer fram. Vem som gett dem föreställningen att dom skall få bostad, pengar och mat, som faller dem i smaken, ungefär dagen efter att dom anlänt är säkert en gåta för de flesta.

Det värsta är att dom förstör för dom som verkligen är i behov av att få komma till ett ställe där dom kan känna sig trygga och också är beredda att vänta den tid det tar att få alla papper och tillstånd som behövs. Många som i princip varit för att hjälpa dessa flyktingar börjar tvivla på sin ståndpunkt "när dom beter sig på det viset och inte visar tacksamhet".

Att stänga gränsen betyder att man skjuter problemet över på grannen, som redan har en mycket värre situation och fortfarande, där finns dessa verkligen nödställda som behöver vår hjälp. Kunde man tänka sig en "snabbkassa" som grovsållar? Där finns ju risken för misstag som kan vara ödestigen för någon som hamnar att återvända men det skulle lätta på trycket, både politiskt och kanske till en del även ekonomiskt vilket ju är ett argument som motståndarna använder sig av.

Den aggressiva stämningen som råder i landet gör mig både ledsen och arg. Under många års tid har det blivit allt mera acceptabelt att uttrycka sitt hat mot minoriteter av olika slag, inte bara i Finland samma fenomen förekommer runtom i åtminstone Europa. I det fria ordets namn!? 
Nu har jag också börjat skönja en hatisk ton i försvararnas röster för både flyktingar och könsneutala äktenskap.

Vart har toleransen tagit vägen?
Det är med kärlek och medmänsklighet som man åstadkommer fred.  


Så sluta skämmas, föregå med gott exempel och visa också medmänsklighet mot dessa stackars rädda människor, försök förstå deras rädsla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar