Vill jag höra till kyrkan?

Drygt 76 % utav Finlands befolkning hör till evangelisk-lutherska kyrkan, fortfarande, trots alla rubriker om massflykt ur kyrkan som förorsakats än av politiker och prästers uttalanden men av också hur kyrkan förhåller sig till olika fenomen i samhället, både för och emot.

Hur tänker dom som skriver ut sig av dylika orsaker? Eller är det främst frågan om att äntligen få en "riktig" orsak. Knappast gör man det om man verkligen är troende?

Många, däribland jag, hör till kyrkan utan att för den skull tro vad där predikas och tycker att bibeln på sin höjd är en intressant historiebok vars innehåll är minst lika mycket dikt som verklighet. Såsom dom flesta historieböcker så är också bibelns innehåll mycket färgat av vem som skrivit och när. Intressant är det ju också att grunden, Gamla Testamentet, är gemensamt för många andra trosinriktningar med sina egna tolkningar och profeter.

Så om man inte tror på vad som predikas, då kan man ju lika gärna skriva ut sig? Vad är det som gör att jag och många andra med mej håller sig kvar? Gemenskap? Traditioner? Den delen av kyrkan som pratar om kärlek, tolerans och faktist utför ”barmhärtiga” gärningar. Man kanske tänker sig att kyrkoskatten till en del är välgörenhet. Eller hänger man kvar bara för att kunna vigas, bli gudförälder och för att släktingarna skall ha någonstans att göra av ens kropp då själen sökt sig vidare?

Man kan ju ordna vackra bröllop utan kyrkans välsignelse, förutom borgerlig vigsel, för att få äktenskapet registrerat, ordnar man en seremoni där man utbyter löften och den kan vara minst lika vacker som ett traditionellt bröllop. Samma sak med dop och minnesstunder.
Och när det kommer till välgörenhet, det finns många ställen man kan ge sitt stöd för dom pengar som man betalar kyrkoskatt.

Många gånger undrar jag också över dem som säger sig vara troende. Tror dom verkligen ordagrant på allt eller endast valda delar? Jag har inte själv läst bibeln från pärm till pärm men brukar ofta kolla upp då någon hänvisar till något som är skrivet. Accepterar de troende alla hemskheter som står där och om inte, hur tolkar dom då den delen av skriften?

Jag funderar allvarligt på att ta steget ut ur kyrkan.  Det känns inte bra att läsa med i "Fader vår" som man pluggat utantill i skriban, eller sjunga med i psalmer till Herrens lov, det skär så falskt. Min livåskådning, som står mycket nära panteism, uppskattar kärleksbudskapet men tar avstånd från allt som skuldlägger, fördömmer eller på annat sätt förtrycker. En hämdgirig Gud passar sig helt enkelt inte.  Det som hållit mej kvar är att jag uppfattat att kyrkan börjar gå mot en öppnare och tolerantare livssyn men samtidigt verkar också krafter i motsatt riktning och även om alla har rätt till sina egna uppfattningar så kan jag inte höra till en kyrka som omfattar dessa negativa åsikter, som ibland känns nästan hatiska. Kan man verkigen säga sig vara religiös och samtidigt hata och fördömma?

Egentligen behöver vi inte någon som berättar åt oss hur vi skall leva och bete oss mot varandra och vår omgivning, det är sådant som man känner inom sig och barn lär sig av att se hur andra beter sig.

                      

                       Låt ditt inre ljus lysa, följ inte någon annans ord,

                                          lyssna till ditt inre och du vet.

Julstämning - midvinterfest

”Bara det skulle komma snö så man skulle få lite julstämning”

Vet inte hur många gånger jag hört den frasen under dom senaste veckorna.

Är det verkligen fast i snön? I Australien firar dom jul med temperaturer som ligger mellan 15 och 30 grader, plus alltså. Ingen snö att vänta där alltså.

Julstämningen är något man själv skapar, inte genom att stressa omkring med en massa måsten – glöm det!

Njut av pepparkaksbak, om du tycker om det i annat fall, köp färdiga. Visst kan man städa, storstädningar behövs alltid nu och då men, om man inte hinner just nu så spara det till nästa år, det är inte ens en månad kvar dit heller.

Julstämningen kommer av att man njuter av tanken på hur trevligt det skall vara att träffa släktingar och vänner utan stress. Gemensamma måltider, spel och samtal, att ha tid att leka och umgås med barnen. Försöka hitta på just den passande gåvan till var och en och om man inte kommer på vad man annars skall ge så kan man ju donera en ko eller något annat via World Vision i någon annans namn, det ger trippelglädje.
Själv njuter jag av alla ljus som folk sätter upp även om jag i många fall föredrar kalla dem vinterljus. Att lyssna på vackra julsånger ger också stämning även om man inte är religiös av sig, men julen är ju egentligen en religiös högtid, en kristen högtid! 

 

Och nu kom vi in på en sak som jag länge funderat på. Julen är ju en midvinterhelg som kyrkan ”tagit över från hedninska tider”. Men, eftersom det börjar finnas allt flera med andra religioner i vårt samhälle samtidigt som många finländare skrivit ut sig ur kyrkan och inte ens alla som hör till kyrkan anser att texten i bibeln är en förvrängd sanning av historiska händelser, kunde man kanske införa midvinterfirandet igen? Alltså på riktigt, jag menar allvar. Jag kunde till och med tänka mej gå så långt att man skulle förse dom vackra melodierna med andra texter som passar alla. På det viset skulle alla som vill kunna delta i festligheterna utan att känna något religiöst tvång. Man kan ju fortsätta kalla helgen jul av bekvämlighets skäl.

Julbocken eller tomten har väl inte heller något med reiligonen att skaffa, egentligen också det en del av "den hedniska traditionen".

Att fortsätta samla familj och vänner till festligheter under några lediga dagar, känna värmen av kärlek och gemenskap, för det är ju det som är det viktigta med julen för dom flesta av oss.

En midvinterfest kanske också skulle vara en öppning för en  annorlunda fest för dem som inte har nära och kära att fira med utan föredrar att umgås med vänner.
 

Nej, hen är inte en höna

Det dyker upp nya ord hela tiden. Ungdomarna har lättare att anamma nyheterna medan ”vuxna” tar lite längre tid på sig att acceptera nymodigheterna. Varför byta ut något gammalt bra mot något konstigt nytt resonerar många. Världen snurrar vidare och alla använder det ord dom anser bättre.

Men – sedan nästan stannade världen, för ve och fasa somliga började använda ett könsneutralt ord som HEN!
- Skall vi inte få vara kvinnor och män längre?

Det tog mej någon månad, kanske två, att smaka på ordet och få det in i rätta sammanhang, och jo, vi får vara kvinnliga och manliga fortfarande men det förekommer ofta situationer där man inte vet om det är han-eller-hon och då är det såå behändigt att använda hen. Varför skall man nödvändigtvis med just det här ordet komma dragandes med vad det betyder på ett annat språk? Massor av våra svenska ord har helt annan betydelse i andra språk så vad är det för speciellt med hen?

Svenska YLE blev nerrackat för att dom började använda det i sina texter men jag hade verkligen trott att det skulle lugna ner sig så där småningom. Men nej! Fortfarande dyker det ganska ofta upp hen-vägrare, hårdnackat vägrar dom läsa texter om där förekommer det vidriga ordet hen och lustigheter om hönan figurerar allt emellanåt på fb.

Känner dom sig mindre kvinnliga/manliga om personen, som skall utföra ett visst arbete eller gjort något brott, blir benämnd hen så länge det är oklart vilket kön personen har? 

  

Soluppgång

Årets novell, Soluppgång
Eftersom ja just upptäckt att antalet sidor som visars är begränsat hoppas jag att ni kommer åt att läsa årets novell via länken ovan.

Paris är endast en liten del utav världen

Många av mina vänner har tillfälligt ändrat sin profilbild till randig i Frankrikes färger.

Min profilbild är inte randig, den står för kärlek och solidaritet men jag vill inte, ens tillfälligt, begränsa den till en enskild händelse. Man kan också gå med i "Visa Paris din solidaritet!" och visa att "Jag ber för Paris". Jag ber inte men det betyder inte att jag inte har medkänsla. När jag mediterar kan min själ uppfatta smärtan och skräckblandat hat men också en intensiv våg av kärlek.
Dessa terrorister skörda stora mängder med offer runt om i världen och varje gång är det lika tragiskt för dem som råkar ut för det. Ingen skillnad är det i Syrien, Nigeria eller någon annanstans i världen som oskylldiga människor blir utsatta för grymma attacker, känner jag smärta.

Därför får min profilbild fortsätta visa det jag tror mest på, kärlek och medmänsklighet.

Vad är rätt och vem säger att det är det?

När en kassa som inte känner mej ber om identifikation då jag betalar med bankkort blir jag glad. Knappast gör hen det för att hen tycker att jag ser kriminell eller annars opålitlig ut, faktum är ju att dom också ser helt "vanliga" ut. Så varför tar en del illa upp för att någon försöker skydda dem?

Om vi tänker situationen att polisen fått tips att en medelålders knubbig dam med mörkblont hår springer omkring och sticker ner folk tar jag absolut inte illa upp om dom stannar och visiterar mej. Jag är oskyldig och som oskyldig till dådet kan det ju hända att jag blir nästa offer om dom inte får fast henne! Det är förstås viktigt att poliserna uppför sig artigt och inte behandlar mej som en brottsling förrän dom har destomera att grunda sina misstankar på.

Nu kanske du undrar varifrån sådana här virriga tankar kommer?

Jag bara undrar om dom riktiga flyktingarna på något sätt skulle ta illa upp för att det begärs id-handlingar då detta eventuellt kunde hjälpa till att stoppa terroristerna, som dom flyr ifrån, att också komma in i landet.

Man kan ju inte se ovanpå om en människa tillhör en viss religion eller extremist grupp. Vilket för in mej på följande ämne. Låt oss komma ihåg att det inte är religionen islam utan en gruppering inom religionen, som misstolkat koranen, som står för dessa illdåd. Också inom den kristna läran, judendomen och andra religioner förekommer olika tolkningar, vilka alla enligt mitt mening är mer eller mindre felaktiga men jag fördömmer inte dem som tror på det dom blivit lärda från barndomen. Det kan vara ett mycket smärtsamt steg i utvecklingen, att då man skärskådar det man trott på inse att man blivit vilseledd. En del föredrar att klamra sig fast vid det "gamla trygga" andra förkastar allt vad religon och andlighet heter hellre än att öppna sina sinnen för något nytt. Att vara andlig är inte detsamma som att vara religiös.

Har inte råd.

Det är en konst att ha ont om pengar men bara uppfattas som snål. 

Om man är företagre är man ju rik, eller? Det att det går dåligt beror mera på att man tar ut för mycket ur företagets kassa? Men om man inte gör det, för det finns ingenting att ta, det som finns räcker inte ens att betala löpande utgifter.
Man arbetar utom företaget, inte för att man är snål på pengar utan, för att ha något att leva på, och ibland, betala någon av företagets räkningar.

Många med hyfsad inkomst har redan sin ekonomi i skick säger sig "inte ha råd" men något trots att det kanske inte kostar så många pengar. Vad dom egentligen menar är att dom kanske sparar dom pengarna till något annat, t.ex en semesterresa. När man på riktigt inte har råd betyder det att dom pengarna inte finns. När man inte deltar i en insamling, eller i ett evenemang för "bara 20 euro" beror det inte på att man tycker att personen eller evenemanget inte skulle vara värd det eller för att man är snål, det beror på att dom pengarna behövs för till mat för ett par dagar.

När nettoinkomten för ett hushåll för två rör sig runt 1500 euro i månaden blir det inte så mycket över till annat. Hyra ca. 350€, lån ca. 300€, el, telefoner, internet o.s.v. mindre ofta förekommande "investeringar" i hygyienartiklar, glödlamppor och annat som behövs i ett hushåll.

När man inte har så mycket att förlora är man ganska fri. När man är fri kan man njuta av så mycket enkla saker, kan känna sig som en lottovinnare bara av att gå och njuta längs stränderna i hemstaden. Om man har tid att ägna sig åt att sköta om sig själv, meditera och prata bort en stund med en människa man träffar, då är man rik. Man behöver inte snurra på i ekorrhjulet, måste ha det och det, måste resa dit och dit, måste, måste.... Ibland när jag lyssnar på vänner med alla deras planer och resor och allt vad det är som gör att dom är så stressade för att dom skall få tid att koppla av så känner jag förvisso ingen avundsjuka snarare tvärtom.

Och så ibland, en lite bättre månad, få njuta av lyxen av ett glas vin till maten eller t.o.m att gå ut och äta.

Pengar, visst känns det säkert bra att ha lite mera än man behöver men av någon underlig anledning är det så få som ens uppfattar att dom har det utan istället tycker att dom borde ha ännu mera, bara för att det finns dom som har det.
Jovisst skulle jag också tacka och ta emot om jag skulle få lite mera, skulle kunna visa mina nära och kära min uppskattning med fina presenter, sätta lite mera än 5 eller 10 cent i Röda Korsets sparbössa och kanske resa någonstans för att uppleva något spännande. Men jag har tak över huvudet och god hemlagad mat i magen. Ibland går jag på kaffe med någon vän eller t.o.m reser iväg till en annan stad, vanligtvis bekostat av någon kär, för nya intryck. Jag är lycklig och rik på så mycket annat än pengar.

Just nu t.ex sitter jag och njuter av en persiomon och är lycklig över att priset på denna lyxvara gått ner så jag kan äta just nu kan äta av den nästan varje dag.

Min fantastiska kropp

Min nya sköna bh, med perfetk passform, som Seja valde ut åt mig

i sin butik Ceias. inspirerade mig att berätta om min fantastiska kropp, men, vi tar det från början.

Jag har lidit av reuma men när det väl var konstaterat vad var för fel på mig, har jag genom kost, magneter, lite promenader och något oregelbunden gymnastik, varit vid ganska god vigör och någorlunda nöjd med mig själv, jag kunde ju sova 5-6 timmar innan kroppen började säga till. 

Ända tills jag började krypa omkring på golvet med mitt lilla barnbarn. 

Ta sig ner var ingen konst men att ta sig upp därifrån, utan att uppvärmning före, det måtte ha varit en rolig syn. Att min dotter och hennes sambo kunde hålla sig för skratt är konstigt, å andra sidan, kanske jag bara inte hörde skrattet när jag försökte kravla mej upp utan alltför mycket stön. Likheten med en elefant utan snabel var antagligen slående, trots att ett perfekt viktindex.

Beslöt mej alltså för att göra något åt saken och kom igång med regelbunden morgongymnastik, ca 10 min, och också promenaderna började bli tätare och längre vad tiden led. I slutet av ett lite längre gymanstikpass fick jag en vision och det gav mig inspiration att börja studera yoga och aktivt meditera. Mitt program från tidigare hade vissa likheter med yoga men nu utformade jag det så alla muskler är med och tar ca 20 minuter, därefter ca 20 minuter meditation och jag har kropp och sinne i balans. När jag skall på promenad styr jag ofta stegen till stranden för "våg terapi", också en sorts meditation att lyssna till vågornas lek.

Lite häng här......

Äntligen kommer jag till saken. Nuförtiden njuter jag nämnilgen av det underbara resultat det gett. När jag vaknar på morgonen, ingen skillnad hur många timmar jag sovit, känns kroppen härligt lätt och när jag sträcker på mig känner jag musklernas sköna kurvor. När jag promenerar njuter jag av att känna musklerna arbeta i min smidiga kropp. Det gör ingenting att spegeln berättar att natuen har försett kroppen med stötdämpare lite runtom. Gäddhänget finns kvar, också på benen, men det hör ju till för en qvinna i mogen ålder. Vågen berättar att viktindexet ökat med nästan 2, so what, jag känner mig fantastisk!

....och där hör till när man är mogen kvinna

Javisst ja, det är hur enkelt som helst att ta sig upp från golvet nuförtiden.
Så vad ville jag säga med det här? Det är inte hur kroppen ser ut ovanpå som är det viktiga, det är hur den känns. 

Sömngångare med mardrömmar?

Vad i fridens dar har det flugit i nästan alla personer som sitter på höga poster? Har dom drabbats av ett virus? 

Visst, situationen både inom affärsvärlden och inom politiken är kärv och kräver åtgärder, helst så fort som möjligt men det betyder ju inte att det skall gå så fort att man inte hinner tänka på de långsiktiga konsekvenserna av besluten.
Som det nu är fattas beslut och det skall hållas fast vi dom, kosta vad det kosta vill. Vi ger inte med oss en tum! Eller... kanske... nja. Och så tar dom sig en funderare och kommer upp men något ännu sämre.
 
Så här långt hade jag kommit igår då  Kvanthopp publicerade den här artikeln om trötta politiker.
från Åbo underrättelser på sin sida.
 
Så nu skulle jag vilja be alla politiker och företagsledare, snälla, se till att ni hinner få åtminstone 6 timmar sömn och helst några timmar ute i friska luften före ni fattar beslut som berör vår framtid!

Pimp my purse

Cykelkorgar är inte till för väskor. En i övrigt bra väska börjar redan efter några 10-tal resor i cykelkorgen att se ganska sliten ut.

Den här lilla portmonäväskan släpar jag med överallt. Dit ryms det mesta jag behöver. Ibland får den åka med i en större väska men för det mesta hänger den över axeln - eller åker i cykelkorgen. Inte smart. Hörnen ser ut därefter.

Hösten kom och med den behovet av reflex och då fick jag min smarta idé. Jag "lappar" min väska med självhäftande reflextyg! Så nu är den också min reflex som hänger med överallt och syns.

Hur länge den här lösningen håller vet jag ju inte men hoppas att den gör det åtminstone tills jag hittar en lika perfekt väska.

Tåren

Hälsosam bakelse

Många bakelser ser härligt goda ut men ofta blir man besviken och undrar om man sen ändå borde tagit den andra.
Den här bakelsen gör man enkelt själv. Som bröd kan man använda vad man tycker, fullkorn, glutenfritt eller som jag brukar, en halva rågsemla (Reissumies) Börja med att breda på lite, lite mjukgjort smör, fortsätt med ett väl tilltaget lager med naturell Philadelphia mjukost och sedan, som här,

dekorera med honungsmelon och granatäppel eller också bara granatäppel. Naturligtvis kan man använda vanliga bär och andra frukter men granatäppel är sååå gott och hälsosamt. Om man absolut vill ha lite sött till så kan man slingra en tunn stråle honung över osten före man dekorerar.
Vet inte om det alltid stämmer men har råkat ut för att små granatäpplen har syrligare kärnor och alltså inte riktigt lika goda.

Om man verkligen inte vill ha förkylning

Man kan mota Olle i grinden också när det gäller förkylning. Helt naturligt utan dyra piller. 

1. En klyfta vitlök intages dagligen, blandas i mat eller dryck. Pressa saften från en citronklyfta i en kopp te varje kväll eller morgon.

eller min favorit

2. Ingefära är bra mot mycket mycket annat också och absolut inte så illa som många tycks tro men man behöver ju inte överdriva.

 Tag en liten bit ingefära

 Skär små skåror, låt dra i temuggen 5 - 10 min (går bra att använda tillsammans med ditt favorit te)

Tillsätt lite honung och pressa ev. i lite citron.

Intages helst dagligen men om man "glömmer" så kan man ta till en större dos så fort det börjar kittla i näsan och det brukar fixa sig ändå. 

Vatten, rent vatten, är bra för hälsan. Alkohol tar ner motståndskraften!

Varför skulle jag skämmas?

Sedan någon tid tillbaka har jag ofta stött på inlägg och kommentarer som påstår att vi skulle ha orsak att skämmas. Bilden utav Finland lider. 
Varför?
Därför att det också i vårt land finns rädda människor som motsätter sig den enorma (?) mängd flyktingar som strömmar hit. Några förvirrade personer har dessutom gått till handgripligheter och kastat både stenar och annat mot dom assylsökanden som anländer till deras hemstäder.

Men,
det är inte bara här. Det protesteras runt om i Europa. Situationen är kaotisk och regeringarna i står handfallna. För att göra saken värre har det till de verkliga flyktingarna sällat sig personer som egentligen bara har det illa ställt där dom kommer ifrån och försöker pröva sin lycka annanstans. Dessa personer har en något förvrängd bild av vad som väntar dem då de kommer fram. Vem som gett dem föreställningen att dom skall få bostad, pengar och mat, som faller dem i smaken, ungefär dagen efter att dom anlänt är säkert en gåta för de flesta.

Det värsta är att dom förstör för dom som verkligen är i behov av att få komma till ett ställe där dom kan känna sig trygga och också är beredda att vänta den tid det tar att få alla papper och tillstånd som behövs. Många som i princip varit för att hjälpa dessa flyktingar börjar tvivla på sin ståndpunkt "när dom beter sig på det viset och inte visar tacksamhet".

Att stänga gränsen betyder att man skjuter problemet över på grannen, som redan har en mycket värre situation och fortfarande, där finns dessa verkligen nödställda som behöver vår hjälp. Kunde man tänka sig en "snabbkassa" som grovsållar? Där finns ju risken för misstag som kan vara ödestigen för någon som hamnar att återvända men det skulle lätta på trycket, både politiskt och kanske till en del även ekonomiskt vilket ju är ett argument som motståndarna använder sig av.

Den aggressiva stämningen som råder i landet gör mig både ledsen och arg. Under många års tid har det blivit allt mera acceptabelt att uttrycka sitt hat mot minoriteter av olika slag, inte bara i Finland samma fenomen förekommer runtom i åtminstone Europa. I det fria ordets namn!? 
Nu har jag också börjat skönja en hatisk ton i försvararnas röster för både flyktingar och könsneutala äktenskap.

Vart har toleransen tagit vägen?
Det är med kärlek och medmänsklighet som man åstadkommer fred.  

Så sluta skämmas, föregå med gott exempel och visa också medmänsklighet mot dessa stackars rädda människor, försök förstå deras rädsla.

Vad är din kärlek värd?

Varför
har vi så svårt
att älska oss själva,
att uppriktigt se och
älska den vi är?
Om vi inte
älskar oss själva,
hur kan vi då
lita på en kärlek
som någon annan 
vill dela med oss? 
Vad är då
vår kärlek värd,
då vi älskar
vår nästa
såsom oss själva? 

 

Skåptömning -> välgörenhet?

Att tömma skåpen på sådant som man av en eller annan orsak inte mera kan/vill använda är nödvändigt ibland. Att föra sådant som är helt och rent till någon insamling för gott ändamål är både behjärtansvärt och samvetet mår bättre än om man säljer det på loppis. Men hur mår samvetet om man huller om buller slänger ner allt som man vill bli av med utan urskiljning. Där slinker med jumpern som hade en fläck, skjortan som var slutsliten i manchetterna och tröjan som hade fastnat i någonstans så att maskorna börjat löpa eller t.o.m långbyxor där dragkedjan sagt upp kontraktet. Att föra en sådan säck till en insamling förorsakar problem med LUMP för dem som frivilligt ställer upp och gör ett arbete gratis. För det är vad sådant räknas till. Har också lärt mej att en del förvarar tydligen smutsiga kläder i skåpen, eller hur kan det komma sig att sådana hamnar i insamlingssäckar??? 
Bara för att människor fått sina hem bombade och hamnar att fly så som dom står och går behöver dom väl inte kläs i trasor?!?

Runt om i landet finns nu mottagnings stationer som tar emot donationer och skräckhistorier om mögliga filtar och stinkande madrasser dyker upp i grupper där frivilliga samlas för att utbyta erfarenheter. Naturligtvis kan man inte ta in sådant i slutna rum, allt annat börjar också stinka! Sådant är smaskens för sensationsblaskor och sprides som löpeld på sociala medier där godtrogna medborare anser det som sin plikt att upplysa allmänheten om dessa otacksamma flyktingar.

Man blir varm i hjärtat då människor hämtar kläder och annat som är i sådant skick att man många gånger tänker ”det här kommer någon att bli glad över”. Det är sådant som är givet med omsorg och kärlek. Till min förvåning har jag dock märkt att många beklagar sig att dom inte har något i skåpen som dom vill bli av med och då jag vänligt påpekat att man för en liten summa pengar kan köpa förnödenheter, som finns på "önskelistan", så är det mycket få som känner tillräcklig medkänsla att dom kan tänka sig offra några euron för den goda sakens skull.