Upp och ner, ner och upp.

Den här kan ju vara aktuell igen.

Under sommaren är det fest, glass, grillkorv och olika drycker. När hösten kommer är det dags att bli av med dom extra kilon som man samlat på sig. En del börjar med någon sorts diet andra nöjer sig med sköna promenader. Dom flesta lyckas bli av med åtminstone några kilon men det är ju bra att ha lite späck mot kommande kyla så det kanske inte känns så viktigt, dessutom så ska man ju bylta på sig så mycket kläder så det märks ju inte så mycket.

Sen kommer julen med massor av god mat, nötter och choklad, vips har det samlats några kilon runt midjan igen.

På våren känns det sedan plötsligt viktigt att komma i form till sommaren. Promenaderna blir längre och intensivare och gympakursen som man kanske skolkat från under vintern besöks flitig. Man kanske gräver fram den gamla dieten eller provar någon ny, åtminstone drar man ner på sockret och fettet.

När resultatet av ansträngningarna börjar synas kan man börja tänka på garderoben. En del av fjolårsgarderoben känns fortfarande bra, åtminstone om man får bort några kilon till, men lite behöver nog förnyas och någon belöning för sina ansträngningar måste man få!

Om man inte orkar eller vill delta i någon gymnastik grupp så kan man ju röra på sig på annat sätt. Redan 5 - 10 min morgon eller kvälls gymnastik gör faktiskt skillnad.

Ett litet tips när du skall förnya garderoben, köp inte det minsta som går på (för att du ändå skall ha bort några kilon till). Orsakerna till detta är två;
1. sommaren är här fortare än du tänkt dej och du hinner inte få bort dom.
2. i slutet av sommaren har du ändå lyckat få tillbaka åtminstone en del och då stramar kläderna igen och avslöjar alla glassar och grillkorvar som smakat så gott.

.....och sen börjar vi om från början igen.

Viktigast är ändå att du trivs med dej själv och mår bra!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Miljöförändring – klimatförändring

”Tillväxten kommer att vara ett minne blott” var rubriken i SvD som fångade mitt intresse eftersom jag är övertygad att vi måste minska på vår konsumtion eller ta bättre tillvara våra resurser för att rädda vår miljö.

Fortsättningen gör mej besviken ”Tillväxt är inte en lösning på klimatproblemet – den är problemet. Lösningen heter omvandling. Vi står inför en nödvändig strukturomvandling av industri och livsstilar, skriver professor Staffan Laestadius. ”

Varför måste man tjafsa om klimat förändringar som är så abstrakt och som bevisligen har förekommit ända sedan jorden blev till. Det är så svårt att övertyga människor då t.o.m vetenskapsmännen inte kan komma överens om ifall det är vi som förorsakar just den här klimat förändringen eller inte.

Däremot så ropar miljön på hjälp och det är något som dom flesta kan se i sin näromgivning. Förutom att stormarna stjälper procentuellt flera träd då det inte finns andra träd runtomkring som stöder och skyddar så är det lätt att observera att där det finns industrier som spyr ut gifter (även tillåtna mängder) finns det mycket flera träd som dör unga än när man rör sig i marker längre bort från industrin.

Dom flesta som rör sig nära vatten, både sjöar och hav, kan ofta med blotta ögat konstatera att kvaliteten blivit sämre att där dessutom flyter omkring en otrolig mängd plastkassar och burkar som småningom sköljs upp på stränderna ser även dom som kanske inte kommer ihåg hur vattnet såg ut förr.

Men hur skall man kunna åstadkomma en förändring? Själviskt tänker dom flesta att ”andra” kan göra det och dom stora och staten.

Dom stora producerar så länge vi konsumerar. Enda sättet att få dem att ändra sin produktion till mera hållbara varor är att vi kräver det och inte köper deras slit och släng produkter. I längden gagnar ju det oss också på det viset att en hållbar vara inte behöver bytas ut så ofta och blir i längden billigare.

Så, det är vår attityd vi behöver ändra. Varför behöver man t.ex byta inredning med några års mellanrum? Varför inte skaffa möbler som man kan tänkas trivas med i många år och som är lätta att omplacera så att man kan få behovet av omväxling fyllt med det och variation av textilier. Gardiner som man växlar med årstiden och t.o.m tillåter variationer i upphängningen.

Varför måste man ha nya kläder för varje säsong, garderober som innehåller hållbara baskläder som med accessoarer kan varieras i oändlighet sparar också på resurserna och miljön.

Barnen behöver nödvändigtvis inte ett helt berg av leksaker. Leksaker av god kvalitet kan dessutom säljas vidare och håller många år.

Allt går att sälja med reklam och det är därifrån vårt behov av förnyelse kommer. Vi blir påverkade även om vi inte märker det. Men vill vi verkligen vara reklammakarnas marionetter? Stanna upp och tänk noga efter nästa gång du skall göra ett inköp, varför behöver jag det, hur länge har jag användning för det, kan jag eventuellt efter användningen på något sätt förlänga varans livslängd genom att sälja den vidare för en liten peng?

Staten kan visserligen stifta lagar och påföra skatter men visst borde vi, vuxna människor i all synerhet, kunna ta ansvar för oss själva och vår omgivning utan att staten skall behöva blanda sig i? Och lära våra barn att det är deras framtid det gäller, det är dom och deras barn som skall leva i den värld vi lämnar efter oss.

Det finns ännu ett argument som jag hört då jag pratat om att spara på miljön. Vi är så få, endast några miljoner medan det i dom stora ekonomierna finns miljarder människor! Visst är det sant men kan vi inte föregå med gott exempel för det? Kanske dom också småningom börja inse att också deras närmiljö skulle må bättre i längden. Som det nu är så produceras ju faktiskt det mesta av våra slit och släng produkter i deras hemland, Varför skulle dom då vara först med att förändra sina vanor när det ändå slussas ut massvis med skräp till oss?

Förändringen kommer bara vi alla börjar ta små stapplande steg på vägen som leder till ett nytt tankesätt och hoppeligen ger en bättre framtid åt kommande generationer eller är vi för egoistiska för det?

Kan vi säga stop och stiga av?.

Hjulet bara snurrar och vi står maktlösa och ser på? Denna eviga kretsgång som började med att man inporterade billiga varor? Att lönekraven i hemlandet blev för stora? Skatterna för det allmänna bästa blev för höga?

Varje gång vi bestämmer oss för att konsumera istället för att spara gör vi ett val. Följande val är om vi använder våra pengar till något som producerats i vårt hemland eller något annat land. Alternativen att köpa inhemskt blir bara färre eftersom produktionen av varor alltmera flyttas dit arbetskraften är billigare. Detta för att kunna hålla konkurenskraftiga priser eftersom största delen av befolkningen väljer det förmånligare alternativet och redan gjort det i flera decennier.

Så vems är felet? Den som gjort beslutet att, istället för att helt upphöra med verksamheten p.g.a dålig lönsamhet, flyttat produktionen utomlands, i båda fallen uppstår det i vilket fall som helst arbetslöshet. Eller är det kanske den som stått sig själv närmast och valt den förmånligare produkten för att ha mera pengar till annat? Eller var det från början den som började hämta de förmånligare alternativen hit? I dagens samhälle, då vem som helst kan beställa sina varor varifrån som helst, är den frågan irrelevant. Men hur var det med lönerna och skatterna som gjorde att den inhemska produktionen blev så dyrbar jämfört med varor som producerats av människor som, knappt får mat för dagen. under dåliga förhållanden och i ett land med så gått som obefintligt socialskydd? Så länge vi inte är beredda att genom våra val, som konsumenter, göra något åt saken så hjälper det föga hur mycket vi än kräver att det borde göras något åt deras förhållanden.

Naturligtvis borde alla människor ha rätt till ett drägligt liv men hur mycket innehåller ett drägligt liv? Mat för dagen och tak över huvud samt möjlighet till ledigt, då man verkligen är sjuk, det tror jag alla kan hålla med om. Men sedan? Tid att ta igen sig och samla krafter så man orkar igen? Hur mycket tid och hur skall den tillbringas? Dagens människor har en tendens att fylla ut sin fritid med så mycket aktiviteter, en del mera nyttiga än andra, att det inte är ovanligt att man kommer till arbetet tröttare än före ledigheten! Skall alla ha rätt till så stor ersättning för sitt arbete att alla har råd att resa utomlands, och föra kapital med sig, minst en gång i året? Bil? Båt? Hem-electronik?........?

Nå, när alla arbetande människor har allt så kostar det ungefär lika mycket att producera överallt? Kanske inte riktigt, det beror på var råmaterialet finns och kostnader för uppvärmning eller nerkylning samt naturligtvis skatterna. Skatterna som skall få vår statliga maskin att rulla samt ta hand om oss om vi blir sjuka, gamla eller utsatta för brott. På vilket sätt skall dom samlas in och borde dom vara lika överallt i världen så att vi kan vara säkra på att alla, som behöver det, tas om hand? Kunde man tänka sig att var och en betalar skatt via konsumtionen och dessutom har egna försäkringar som täcker en del av behoven? På så sätt bestämmer du ju själv hur mycket skatt du betalar och hur mycket skydd du anser dej behöva.

Måste man tvinga barn och ungdomar att gå i skola och lära sig saker dom inte bryr sig om att lära sig ändå. Skulle det inte vara fiffigare att under ca 5 år lära dem det viktigaste, skriva, räkna, röra på sig, göra mat, och ge dom en liten inblick i övriga ämnen (också språk) så dom kanke får intresse väckt, men utan destomera krav. Efter det skulle skolan vara frivillig och eventuellt t.o.m kosta. Där kunde man då välja mera teoretisk utbildning eller koncentrera sig på mera praktiska ämnen. För ingen skillnad hur homogena man försöker göra människorna så finns det dom som har mera fallenhet och intresse för att sticka och snickra och andra som är bättre lämpade till att skriva koder och rätta till hjärtan som krånglar.

I vilket fall som helst är det ingen skillnad, fastän vi idag skulle dela världens resurser jämnt mellan alla människor, så skulle vi ha fattiga och rika i nästa vecka. Det ligger i den mänskliga naturen att göra olika val.

Hur vi skall kunna säga stop och stiga av vet jag inte men något robot samhälle tror jag inte på. Då behöver vi slavar att tvinga utföra arbete (kontrollera robotarna) medan vi andra roar oss, varför skulle någon överhuvudtaget annars behöva arbeta? Kanske var och en borde börja från sig själv och sina dagliga val?

Enkla speltsemlor, utan kladdiga händer

För mina läsare från Sverige bör jag kanske nämna att i finlandssvenskan är semlor matbröd.

2 msk honung (el sirap)
2 msk olja (el ca 20 g smör)
1 knapp msk salt
½ dl linfrön
1 dl solrosfrön
1 dl korinter (el hackad mandel)
½l vatten
1 dl vetemjöl (kan ersättas med ngt annat)
4 dl kornmjöl
5 dl speltmjöl

Sätt i en bakbunke; 2 msk honung, 2 msk olja el. ca 20 g smör, 1 knapp msk salt, ½dl linfrön, 1 dl solrosfrön samt 1 dl korinter
häll över 5 dl  45 graders vatten, rör om så att honungen löser upp sig
Mät upp 4 dl kornmjöl och 1 dl vetemjöl (kan ersättas med spelt om du inte tål vetemjöl) blanda i en påse torrjäst och vispa ner i vätskan.
Rör sedan ner 5 dl spältmjöl.
Kläd en ca.15 x 30 cm form med smörpapper och bred ut smeten i den, låt jäsa ca 30 min. Märk ut med mjölad kniv för passligt stora semlor före du sätter in i 175 graders ugn ca 1 timme.

Nästan sockerfri efterrätt

Enkelt men tar ca 2 timmar att tillreda. Gott!

Koka två portioner grötris i vatten med några nypor salt
Låt riset kallna
Skär apelsinklyftor i små bitar
Mosa en stor banan
Vispa 1,5 dl vispbar soya,smaksatt med vaniljsocker efter smak (1/4 tsk)
Blanda ihop allt och låt stå kallt minst 1 timme.

Tillägg 26.11.13
Jag har på senare tid använt en blandning av korn och ris. Brukar också använda olika frukter och torkade tranbär för att få mera vitaminer och andra nyttiga spårämnen.