Nej, hen är inte en höna

Det dyker upp nya ord hela tiden. Ungdomarna har lättare att anamma nyheterna medan ”vuxna” tar lite längre tid på sig att acceptera nymodigheterna. Varför byta ut något gammalt bra mot något konstigt nytt resonerar många. Världen snurrar vidare och alla använder det ord dom anser bättre.

Men – sedan nästan stannade världen, för ve och fasa somliga började använda ett könsneutralt ord som HEN!
- Skall vi inte få vara kvinnor och män längre?

Det tog mej någon månad, kanske två, att smaka på ordet och få det in i rätta sammanhang, och jo, vi får vara kvinnliga och manliga fortfarande men det förekommer ofta situationer där man inte vet om det är han-eller-hon och då är det såå behändigt att använda hen. Varför skall man nödvändigtvis med just det här ordet komma dragandes med vad det betyder på ett annat språk? Massor av våra svenska ord har helt annan betydelse i andra språk så vad är det för speciellt med hen?

Svenska YLE blev nerrackat för att dom började använda det i sina texter men jag hade verkligen trott att det skulle lugna ner sig så där småningom. Men nej! Fortfarande dyker det ganska ofta upp hen-vägrare, hårdnackat vägrar dom läsa texter om där förekommer det vidriga ordet hen och lustigheter om hönan figurerar allt emellanåt på fb.

Känner dom sig mindre kvinnliga/manliga om personen, som skall utföra ett visst arbete eller gjort något brott, blir benämnd hen så länge det är oklart vilket kön personen har? 

  

Soluppgång

Årets novell, Soluppgång
Eftersom ja just upptäckt att antalet sidor som visars är begränsat hoppas jag att ni kommer åt att läsa årets novell via länken ovan.

Paris är endast en liten del utav världen

Många av mina vänner har tillfälligt ändrat sin profilbild till randig i Frankrikes färger.

Min profilbild är inte randig, den står för kärlek och solidaritet men jag vill inte, ens tillfälligt, begränsa den till en enskild händelse. Man kan också gå med i "Visa Paris din solidaritet!" och visa att "Jag ber för Paris". Jag ber inte men det betyder inte att jag inte har medkänsla. När jag mediterar kan min själ uppfatta smärtan och skräckblandat hat men också en intensiv våg av kärlek.
Dessa terrorister skörda stora mängder med offer runt om i världen och varje gång är det lika tragiskt för dem som råkar ut för det. Ingen skillnad är det i Syrien, Nigeria eller någon annanstans i världen som oskylldiga människor blir utsatta för grymma attacker, känner jag smärta.

Därför får min profilbild fortsätta visa det jag tror mest på, kärlek och medmänsklighet.

Vad är rätt och vem säger att det är det?

När en kassa som inte känner mej ber om identifikation då jag betalar med bankkort blir jag glad. Knappast gör hen det för att hen tycker att jag ser kriminell eller annars opålitlig ut, faktum är ju att dom också ser helt "vanliga" ut. Så varför tar en del illa upp för att någon försöker skydda dem?

Om vi tänker situationen att polisen fått tips att en medelålders knubbig dam med mörkblont hår springer omkring och sticker ner folk tar jag absolut inte illa upp om dom stannar och visiterar mej. Jag är oskyldig och som oskyldig till dådet kan det ju hända att jag blir nästa offer om dom inte får fast henne! Det är förstås viktigt att poliserna uppför sig artigt och inte behandlar mej som en brottsling förrän dom har destomera att grunda sina misstankar på.

Nu kanske du undrar varifrån sådana här virriga tankar kommer?

Jag bara undrar om dom riktiga flyktingarna på något sätt skulle ta illa upp för att det begärs id-handlingar då detta eventuellt kunde hjälpa till att stoppa terroristerna, som dom flyr ifrån, att också komma in i landet.

Man kan ju inte se ovanpå om en människa tillhör en viss religion eller extremist grupp. Vilket för in mej på följande ämne. Låt oss komma ihåg att det inte är religionen islam utan en gruppering inom religionen, som misstolkat koranen, som står för dessa illdåd. Också inom den kristna läran, judendomen och andra religioner förekommer olika tolkningar, vilka alla enligt mitt mening är mer eller mindre felaktiga men jag fördömmer inte dem som tror på det dom blivit lärda från barndomen. Det kan vara ett mycket smärtsamt steg i utvecklingen, att då man skärskådar det man trott på inse att man blivit vilseledd. En del föredrar att klamra sig fast vid det "gamla trygga" andra förkastar allt vad religon och andlighet heter hellre än att öppna sina sinnen för något nytt. Att vara andlig är inte detsamma som att vara religiös.

Har inte råd.

Det är en konst att ha ont om pengar men bara uppfattas som snål. 

Om man är företagre är man ju rik, eller? Det att det går dåligt beror mera på att man tar ut för mycket ur företagets kassa? Men om man inte gör det, för det finns ingenting att ta, det som finns räcker inte ens att betala löpande utgifter.
Man arbetar utom företaget, inte för att man är snål på pengar utan, för att ha något att leva på, och ibland, betala någon av företagets räkningar.

Många med hyfsad inkomst har redan sin ekonomi i skick säger sig "inte ha råd" men något trots att det kanske inte kostar så många pengar. Vad dom egentligen menar är att dom kanske sparar dom pengarna till något annat, t.ex en semesterresa. När man på riktigt inte har råd betyder det att dom pengarna inte finns. När man inte deltar i en insamling, eller i ett evenemang för "bara 20 euro" beror det inte på att man tycker att personen eller evenemanget inte skulle vara värd det eller för att man är snål, det beror på att dom pengarna behövs för till mat för ett par dagar.

När nettoinkomten för ett hushåll för två rör sig runt 1500 euro i månaden blir det inte så mycket över till annat. Hyra ca. 350€, lån ca. 300€, el, telefoner, internet o.s.v. mindre ofta förekommande "investeringar" i hygyienartiklar, glödlamppor och annat som behövs i ett hushåll.

När man inte har så mycket att förlora är man ganska fri. När man är fri kan man njuta av så mycket enkla saker, kan känna sig som en lottovinnare bara av att gå och njuta längs stränderna i hemstaden. Om man har tid att ägna sig åt att sköta om sig själv, meditera och prata bort en stund med en människa man träffar, då är man rik. Man behöver inte snurra på i ekorrhjulet, måste ha det och det, måste resa dit och dit, måste, måste.... Ibland när jag lyssnar på vänner med alla deras planer och resor och allt vad det är som gör att dom är så stressade för att dom skall få tid att koppla av så känner jag förvisso ingen avundsjuka snarare tvärtom.

Och så ibland, en lite bättre månad, få njuta av lyxen av ett glas vin till maten eller t.o.m att gå ut och äta.

Pengar, visst känns det säkert bra att ha lite mera än man behöver men av någon underlig anledning är det så få som ens uppfattar att dom har det utan istället tycker att dom borde ha ännu mera, bara för att det finns dom som har det.
Jovisst skulle jag också tacka och ta emot om jag skulle få lite mera, skulle kunna visa mina nära och kära min uppskattning med fina presenter, sätta lite mera än 5 eller 10 cent i Röda Korsets sparbössa och kanske resa någonstans för att uppleva något spännande. Men jag har tak över huvudet och god hemlagad mat i magen. Ibland går jag på kaffe med någon vän eller t.o.m reser iväg till en annan stad, vanligtvis bekostat av någon kär, för nya intryck. Jag är lycklig och rik på så mycket annat än pengar.

Just nu t.ex sitter jag och njuter av en persiomon och är lycklig över att priset på denna lyxvara gått ner så jag kan äta just nu kan äta av den nästan varje dag.

Min fantastiska kropp

Min nya sköna bh, med perfetk passform, som Seja valde ut åt mig

i sin butik Ceias. inspirerade mig att berätta om min fantastiska kropp, men, vi tar det från början.

Jag har lidit av reuma men när det väl var konstaterat vad var för fel på mig, har jag genom kost, magneter, lite promenader och något oregelbunden gymnastik, varit vid ganska god vigör och någorlunda nöjd med mig själv, jag kunde ju sova 5-6 timmar innan kroppen började säga till. 

Ända tills jag började krypa omkring på golvet med mitt lilla barnbarn. 

Ta sig ner var ingen konst men att ta sig upp därifrån, utan att uppvärmning före, det måtte ha varit en rolig syn. Att min dotter och hennes sambo kunde hålla sig för skratt är konstigt, å andra sidan, kanske jag bara inte hörde skrattet när jag försökte kravla mej upp utan alltför mycket stön. Likheten med en elefant utan snabel var antagligen slående, trots att ett perfekt viktindex.

Beslöt mej alltså för att göra något åt saken och kom igång med regelbunden morgongymnastik, ca 10 min, och också promenaderna började bli tätare och längre vad tiden led. I slutet av ett lite längre gymanstikpass fick jag en vision och det gav mig inspiration att börja studera yoga och aktivt meditera. Mitt program från tidigare hade vissa likheter med yoga men nu utformade jag det så alla muskler är med och tar ca 20 minuter, därefter ca 20 minuter meditation och jag har kropp och sinne i balans. När jag skall på promenad styr jag ofta stegen till stranden för "våg terapi", också en sorts meditation att lyssna till vågornas lek.

Lite häng här......

Äntligen kommer jag till saken. Nuförtiden njuter jag nämnilgen av det underbara resultat det gett. När jag vaknar på morgonen, ingen skillnad hur många timmar jag sovit, känns kroppen härligt lätt och när jag sträcker på mig känner jag musklernas sköna kurvor. När jag promenerar njuter jag av att känna musklerna arbeta i min smidiga kropp. Det gör ingenting att spegeln berättar att natuen har försett kroppen med stötdämpare lite runtom. Gäddhänget finns kvar, också på benen, men det hör ju till för en qvinna i mogen ålder. Vågen berättar att viktindexet ökat med nästan 2, so what, jag känner mig fantastisk!

....och där hör till när man är mogen kvinna

Javisst ja, det är hur enkelt som helst att ta sig upp från golvet nuförtiden.
Så vad ville jag säga med det här? Det är inte hur kroppen ser ut ovanpå som är det viktiga, det är hur den känns. 

Sömngångare med mardrömmar?

Vad i fridens dar har det flugit i nästan alla personer som sitter på höga poster? Har dom drabbats av ett virus? 

Visst, situationen både inom affärsvärlden och inom politiken är kärv och kräver åtgärder, helst så fort som möjligt men det betyder ju inte att det skall gå så fort att man inte hinner tänka på de långsiktiga konsekvenserna av besluten.
Som det nu är fattas beslut och det skall hållas fast vi dom, kosta vad det kosta vill. Vi ger inte med oss en tum! Eller... kanske... nja. Och så tar dom sig en funderare och kommer upp men något ännu sämre.
 
Så här långt hade jag kommit igår då  Kvanthopp publicerade den här artikeln om trötta politiker.
från Åbo underrättelser på sin sida.
 
Så nu skulle jag vilja be alla politiker och företagsledare, snälla, se till att ni hinner få åtminstone 6 timmar sömn och helst några timmar ute i friska luften före ni fattar beslut som berör vår framtid!

Pimp my purse

Cykelkorgar är inte till för väskor. En i övrigt bra väska börjar redan efter några 10-tal resor i cykelkorgen att se ganska sliten ut.

Den här lilla portmonäväskan släpar jag med överallt. Dit ryms det mesta jag behöver. Ibland får den åka med i en större väska men för det mesta hänger den över axeln - eller åker i cykelkorgen. Inte smart. Hörnen ser ut därefter.

Hösten kom och med den behovet av reflex och då fick jag min smarta idé. Jag "lappar" min väska med självhäftande reflextyg! Så nu är den också min reflex som hänger med överallt och syns.

Hur länge den här lösningen håller vet jag ju inte men hoppas att den gör det åtminstone tills jag hittar en lika perfekt väska.