måndag 27 januari 2014

Att hålla måttet

För att återkomma till det här med vikt som jag redan tagit upp i två av mina inlägg men främst med hänvisning till Upp och ner, ner och upp. Varför jag återkommer till detta ämne hela tiden beror på att jag i mitt yrke ideligen får ta del av kundernas lycka och ofta lite senare deras frustration då vikten gått upp igen.

Varför blir det på det viset?
När man gått ner till den vikt man har föresatt sig och tycker man kan belöna sig med en shoppingrunda för att införskaffa lite nya kläder blir det ofta en liten belöning i form av ett cafébesök och någon godbit till kaffet. Det är helt riktigt, en gång, nu och då, kan man ta belöna sig själv.
Men, det gäller fortfarande att vara på sin vakt, att endera med hjälp av vågen eller ett måttband hålla koll på att inte belöningarna kommer för tätt och blir för stora.
Om man inte tar sig i akt så kommer, dom med stor möda bort-jobbade, kilona
tillbaka ganska fort om man fortsätter med samma livsstil med vilken dom från första början kom dit.
Fortsätt att motionera som förut eller åtminstone 3 x 20 minuter/vecka.
Använd som sagt måttbandet och kolla midjemåttet t.ex varje bastukväll. Skyll inte eventuella centimetrar som kommit till på någon tillfällig svullnad utan kontrollera i så fall igen följande dag.
Ät en varierande kost i rimliga portioner kom också ihåg att alkoholen innehåller kalorier som det gäller att passa upp med.

Jag vill ännu påpeka att med åren ändrar kroppen och lite kvinnlig rundhet hör till då man är över 50. Om midjemåttet håller sig 85-90 centimeter och man i övrigt mår bra så har man ingenting att oroa sig över.

fredag 17 januari 2014

Tankar om politik

Har funderat på det här med kommunsammanslangingar och kan inte förstå var demokratin, i att några få bestämmer vad dom flesta är emot, ligger. Visst vi har själva valt in dem i regeringen men jag misstänker att om alla som nu sitter i regeringen ärligt gått ut med sin inställning gällande kommunsammanslagningen så hade nog regeringen sett annorlunda ut idag. Åtminstone vet jag med mig själv att jag röstat annorlunda. Vår lilla stad har redan länge varit utsatt för att servicen flyttas bort. I början blev vi lovade ersättande verksamhet för den som drogs bort men eftersom det nu är bestämt på högre ort att vi inte skall få förbli självständiga så behöver dom ju inte anstränga sig. Staten slösar med våra skattepengar för att ”belöna” dom kommuner som frivilligt gått med på fusion.

 Tvångsfusion - låter absolut inte demokratiskt.

Visst har vi insett, för länge sedan, att vi måste samarbeta med våra grannar men för det behöver vi väl inte ge upp vår bestämmanderätt?
Med den usla kommunikation vi har så har det blivit betydligt dyrare för oss att ta oss till olika ämbetsverk om man inte är beredd att sätta så gott som hela dagen på att urätta ett ärende som egentligen tar 10 – 20 minuter. Eftersom vi skall dra ner på utsläppen så är ju det här dessutom ett steg i fel riktning.

Erfarenheterna av dylika storkommuner har inte varit så lyckade ute i stora världen och redan för några år sedan läste jag att både England och Sverige funderade på att splittra dom storkommuner som för några år sedan genomdrivits där. Inte heller här har jag hört några positiva kommentarer från invånarna i de mindre kommuner som blivit delar av en större kommun. Det är ju klart att den största kommunen har dom flesta representanter och för att säkerställa omval så drar dom naturligtvis hemåt.


Folkvalda, javisst, men nog tycker man att dom kunde lyssna till folket och inte bli så maktfullkomliga att dom med våld skall driva igenom sina egna viljor.

lördag 11 januari 2014

Vanligt hyfs och vett

För några månader sedan anslöt jag mej till en grupp, Finlanssvenska ord och uttryck, med ca 400 medlemmar. Det var allmänt gemytligt prat om olikheterna i uttal och användning av ord både här i Finland och i Sverige. Gruppen växte snabbt och i detta nu är vi över 1400! Detta har naturligtvis gjort att samma saker kommer upp om igen men det är ju inget problem, man kan ju skippa dom trådar man inte tycker att är intressanta. Det som däremot skapar problem är att en del av medlemmarna inte kan hålla sig till ämnet och ibland kommer med helt osakliga t.o.m osmakliga inlägg. En del, i all synnerhet äldre, medlemmar tar illa vid sig och vad jag tycker är hemst är att somliga då gör personliga påhopp. 

Man har ju möjlighet att anmäla osakliga inlägg till moderatorn med eftersom det här är en hobby så kan man ju inte fodra att hon skall vara uppkopplad hela tiden och därför tar det ibland en tid före misshälligheter rättas till.

Att en del av medlemmarna dessutom börjat använda gruppen som en flirtplatform är också ett störande inlägg och gör att helt sakliga diskussioner spårar ut. Det förstör för oss som är med därför att vi är intresserade av främst språket men också att språka lite med andra finlandssvenskar om olika fenomen i svenska Finland.

Själv är jag ganska garvad och tar inte vid mej men jag tycker att det känns obehagligt då andra blir så ledsna att dom anser att dom måste gå ur gruppen. Visst borde man kunna kräva av vuxna människor att dom kan iakta vanligt hyfs och vett då dom är med i en seriös grupp?