Killarney - äntligen

Efter en stadig frukost som skulle hålla mej någorlunda mätt hela dagen checkade jag ut från hotellet där personalen nog varit korrekt och vänlig men inte mera än dom hade betalt för. Visst hade det varit helt ok men efter Garden Lane Backpackers välkomnande stämningdär det mesta sköttes av tillfällig arbetskraft som själva var ute på resa var kännbar.

Startade i god tid även om jag var säker på vart jag skulle och var jag skulle stiga av. Visade sig att den här bussen inte alls tog sig över till andra sidan utan körde till ändstationen för paus. Naturligtvis befann sig ändstationen i en återvändsgränd så det var bara att traska tillbaka ca en halv kilometer och därifrån småningom orienterade jag mej till Heuston station. I något skede började jag känna en viss tidspress men det visade sig att efter att jag köpt min biljett tog det ännu 10 minuter innan tåget kom. Ingen panik här alltså. En vänlig medresenär hjälpte mej att hitta en icke förhandsreserverad plats och bänkade sig själv på platsen mitt emot. Tågen på Irland är gjorda för att man skall kunna resa bekvämt och man behöver verkligen inte trängas med främmande människor. Alla satt och gjorde sitt, läste, arbetade på sina datorer, åt eller tog sig en tupplur. Jag köpte en kopp kaffe och det enda saltiga som fanns i utbudet på tåget till Cork, på tåget från Cork till Killarney blev det ännu en kopp kaffe och en bulle.

Så, äntligen framme i Killarney, målet för min resa. När vi kommit ut från stationen skingrades resenärerna åt olika håll på 5 minuter. Själv stod jag som ett levande frågetecken framför en informationstavla tillsammans med en annan kvinna som frågade mej om råd, hon blev överlycklig då det visade sig att hennes boende hade skickat någon för att hämta henne. Efter det blev det tyst och folktomt runtomkring mej. Jag tydde mej än en gång till Google maps och började gå dit åt det håll pilen visade. När jag gått ett stycke ringde min 21/2 år gamla dotterdotter mej (med mammas hjälp) hon hade en massa frågor och undrade vad mommo gjorde på Irland, vad hon egentligen hade haft för ärende glömde hon tydligen bort. Snart började jag möta människor, det började nästa bli trångt på dom smala trottoarerna men alla hälsade vänligt och steg åt sidan. Kom underfund småningom underfund med att dom som höll till höger var nyanlända turister medan ortsbefolkningen höll till vänster. När jag gått närmare 3 kilometer började pilen bete sig konstigt och jag hade redan börjat tvivla på kartans riktighet för enligt den skulle jag vara framme men jag stod utanför en kyrka! Visserligen fanns det några andra byggnader på området men dom motsvarade inte den bild jag fått av Black Sheep hostell. Vände om och gick tillbaka, den här gången höll jag blicken riktad lite högre upp och kom rätt redan efter några hundra meter.

Bästa hostellet jag kan tänka mej

När man bor på hostell betyder det vanligtvis att man delar rum med en massa andra och jag tror att det också är vanligt med våningssängar. På förra hostellet hade jag haft överbädd och det var minst sagt besvärligt att ta sig ner från bädden. För säkerhets skull hade jag ordnat det så att jag inte behövde göra det mera än en gång men vis av skadan frågade jag om jag nu kunde få en nedre bädd. Jag hade tur för den flicka som dom hade reserverat rummets sista nedre bädd för hade inte kommit ännu och jag skulle stanna flera nätter så det gick lätt att ordna.
Efter en snabb genomgång av köksutrymmen och regler blev jag presenterad för gårdens husdjur, både höns, ankor och en hund därefter blev jag visad till rummet som jag skulle dela med fem andra och om det var något jag undrade över var det bara att komma till receptionen så skulle dom försöka hjälpa mej.

Väluppfostrade hönor kommer
och hälsar på nykomlingen
ankorna gömde sig långt
in i ett hörn

Också här hade man tillgång till kylskåp där man fick förvara sina egna varor försedda med namn och datum, dessutom fanns där några hyllor reserverade för sådant som man ville att alla skulle få ta av vid behov, också jag lämnade kvar lite ost och någon tomat när det var min tur att ge mej iväg. Hönorna och ankorna levererade ägg och dom hämtades in under morgonen men högst ett ägg per person. Trots den regeln lyckades jag aldrig få ett nyvärpt ägg, endera var jag för tidigt uppe eller så kom jag för sent. 

Bakgården på hostellet. 

Innan jag begav mej ut på stan för att få någon riktig mat i min tomma mage bytte jag om till lite lättare klädsel. När jag promenerade tillbaka mot dom två huvudstråkar som utgjorde centrum genomströmmades jag av en känsla att jag valt rätt semestermål. Jag kollade in olika matställen samtidigt som jag spanade in var man kunde handla mat att ta med till hostellet för kvällsmål och frukost, eventuellt morgondagens lunch. När jag sett mej mätt på skyltfönster och valt ut matställe gick jag in och beställde lite tvekande in traditionell Irländsk köttgryta. Tvekande eftersom den var så förmånlig endast 12:90€. Men jag hade inte behövt vara orolig, det var utav det bästa jag ätit på länge. Det möra köttet smalt i munnen och smakade gudomligt gott. Också grönsakerna var just lagom kokta. Jag åt upp nästan allt, trots att jag var proppmätt och lite oroade mej för hur jag skulle orka promenera i parken med så mycket mat i magen. När jag var tillbaka på hostellet var klockan redan ganska mycket och jag gick till receptionen för att fråga när det blir mörkt på deras breddgrader. Det visade sig att jag endast hade ca 2 timmar på mej i dagsljuset och därför fick det bli en promenad i lugnare takt och bara känna mej för, satt en stund på en bänk och bara njöt av, stillheten och bäckens prolande.

När jag kom tillbaka till hostellet hade en del av gänget slagit sig ihop och kockade tillsammans. Jag blev också medbjuden att delta men avböjde och frågade om det var ok att jag bara drack mitt kvällste tillsammans med dem. Det var en holländsk flicka om tydligen var den drivande kraften i den här sammankomsten, hon lyckades dra med så gott som alla och vi hade det riktigt mysigt när vi satt där och berättade vem vi var, varifrån vi kom och vad vi hade för planer.

Före jag lade mej att sova gick jag igenom vad jag fått höra om dom olika rutterna och bestämde mej för att jag skulle försöka hyra en cykel nästa dag. Jag tror att jag inte hann läsa ens två sidor i boken förrän den föll ner på näsa.