Andra veckan som kandidat – nr. 6 som obunden på SFP:s lista

På måndag morgon kom ett meddelande om att yle:s valmaskin stänger samma kväll. Jag hade just kommit hem från arbetet och skulle tillbaka på eftermiddagen så jag bestämde mej för att göra den då på direkten när jag ännu var någorlunda pigg, tyckte jag. 

Nästa morgon då jag kom hem hade annan information nått ut och vi skulle ännu ha tid att gå in och göra korrigerningar, många hade ju inte ens hunnit fylla i något. Bra!

På onsdag var vi till Karis på kandidatutbildning. Där fick vi en massa matnyttig information och goda råd om hur man kan berätta att man ställer upp som kandidat i kommunalvalet åt både vänner och släktingar hur man får synlighet o.s.v. Många frågor och lite diskussion. En givande kväll. Dessutom fick vi göra en videosnutt med hälsningar till regeringen. Var och en fick några minuter på sig men jag undrar om någon använde hela tiden? Även om jag tyckte jag mest svamlade så hoppas jag att budskapet gick hem.

Det var en sak som jag uppskattade extra mycket, då Andreas Elfving (jag tror det var han) hälsade oss välkomna kom han nog ihåg att det var Kvinnodagen men gjorde inte någon större sak av det där eftersom den ju representerar så mycket mera, vilket jag konstaterat i tidigare inlägg. 2016, och 2015 bara att klicka på årtalet ifall ni är intresserde.

Eftersom man under kvällens lopp hade lite olika åsikt om när valkarusellen skulle stänga bestämde jag mej för att gå igenom mina svar genast. Tur var det! Bland annat hade jag blandat in svenska ord i den finska texten. I en del meningar saknades inte bara någon bokstav här och där, flera ord kunde saknas så man märkte att tankarna hoppat. Jag var ju inte helt pigg den här gången heller så nu väntar jag med spänning vad resultatet sist och slutligen blev.

På torsdag gjorde jag korrigerningar på SFP:s sida, medan jag väntade på att få en nummer, min finska lämnar visserligen övrigt att önska men tyrkfelsnisse hade nog också varit flitig. Just före jag skulle lägga mej fick jag uppdatera min kandidatbild.

På lördag var vi på torget igen, inte mycket folk i rörelse men lite väljare hann vi ändå prata med under dom två timmar vi stod där. Om jag vill bli invald måste jag nog hitta på något annat sätt att nå eventuella väljare.

Videon har jag inte tillgång ännu men kanske jag kan presentera den i nästa Kommunalvals-inlägg.

Om ni orkat läsa så här långt och undrar vad rosorna gör med så ska jag berätta. Medan vi körde till Karis ringe min pappa och hade ett mycket viktigt ärende.Ingen skillnad hur sent vi kom hem skulle jag komma upp till honom.Sen ringde han upp mej ännu en gång för att gratulera på kvinnodagen. Jag skulle ju på jobb kl. 2:30 så jag var nog inte riktigt pigg på det men eftersom han har haft besvär med ryggen några veckor knallade jag snällt iväg. Han hade inte väntat mej så tidigt och skyndade in i köket för att pyssla med något. Efter en stund kommer han med en bukett rosor (bilden) och lyckönskar mej ännu en gång på kvinnodagen. Jag har några gånger försökt förklara för honom om min inställning till uppvaktning på kvinnodagen men hade inte hjärta att påminna honom utan tackade, gav en kram och gick äntlligen hem för att sova några timmar.